Mänsklig utforskning av Mars
Försök att skicka rymdsonder och landare till Mars har pågått sedan 1960-talet.
Av ett 40-tal sonder som skickats upp har endast hälften nått fram. De sonder och landare som nått fram har ökat forskarnas kunskap om planetens geologi och eventuella biologi enormt mycket.
Uppdrag utförda av USA (NASA)
Marinrer 1.
(planerad förbiflygning)
Uppskjutning 22 juli, 1962. Misslyckat uppdrag.
Marinrer 2.
(planerad förbiflygning)
Uppskjutning 27 augusti 1962. Misslyckat uppdrag.
Marinrer 2 förstördes kort efter uppskjutningen.
Marinrer 3.
(planerad förbiflygning)
Uppskjutning 5 november 1964. Misslyckat uppdrag.
Strax efter uppskjutningen så misslyckades Mariner 3 att öppna solpaneler och sondens batterier tog slut. Den befinner sig nu i omloppsbana runt solen.
Marinrer 4.
(planerad förbiflygning)
Uppskjutning 28 november 1964. Lyckat uppdrag.
Skickade 22 närbilder av Mars till Jorden.
Bild. En av de 22 bilder som Mariner 4 skickade till jorden. Image credit:NASA
Marinrer 6.
(planerad förbiflygning)
Uppskjutning 24 februari 1969. Lyckat uppdrag.
Marinrer 6 utförde en noggrannare undersökning av planeten än föregångaren Mariner 4.
Marinrer 7.
(planerad förbiflygning)
Uppskjutning 27 mars 1969. Lyckat uppdrag.
Marinrer 6 och 7 Skickade 201 närbilder av Mars till Jorden.
Marinrer 8.
(planerad förbiflygning)
Uppskjutning 9 maj 1971. Misslyckat uppdrag.
Marinrer 9.
(kretsare)
Uppskjutning 30 maj, 1971. Lyckat uppdrag.
Marinrer 9 blev den första rymdfarkosten som placerats i omloppsbana kring en annan planet.Marinrer 9 skickade 7000 närbilder av Mars till Jorden.
Image credit:NASA
Viking 1. Uppskjutning 20 augusti 1975. Lyckat uppdrag.
Viking 2. Uppskjutning 9 september 1975. Lyckat uppdrag.
Image credit:NASA
Vikingprogrammet var två obemannade rymdsonder, med avsikt att detaljgranska planeten och bland annat söka efter livstecken.Det räknades som mycket framgångsrikt och den information om Mars som rymdsonderna samlade in utgjorde fram till slutet av 1990-talet och början av 2000-talet nästan all samlad information om Mars.
Båda expeditionerna bestod av en satellit som i omloppsbana kring Mars dels fotograferade planetens yta och dels fungerade som kommunikationslänk mellan jorden och den landningsfarkost som sattes ned på Marsytan.
Viking 1 tog den första panoramabilden från Mars yta.
Mars Observer (planerad kretsare)
25 September 1992. Misslyckat uppdrag.
Mars Global Surveyor (kretsare)
07 November 1996. Lyckat uppdrag.
Surveyors huvuduppgiften var att kartlägga Mars yta. Uppdraget var klart i januari 2001. Sonden utförde sedan en rad uppdrag till i november 2006 då kontakten förlorades.
Bland annat fotograferade Surveyor rovern Spirit och dess hjulspår. Surveyor blir också den första rymdfarkost som fotograferar en annan farkost i omlopp runt en annan planet än jorden.
Mars Pathfinder
(Basstation + rover)
04 December 1996
Det första hjulfordonet som skickades till Mars. Sojourner var en sexhjulig farkost som var 65 cm lång, 48 cm bred, 30 cm hög och vägde 10.5 kg. Högsta hastighet var en centimeter per sekund.
Bild:Sojourner. Image credit: NASA
Rovern behövde en basstationen för att kommunicera med jorden.
Sojourner utforskade Mars i cirka tre månader. Den hade främre och bakre kameror och hårdvara för att genomföra flera vetenskapliga experiment.
Den sände under denna tid 550 bilder tillbaka till Jorden. Den gjorde även 16 materialprover på olika platser runt landaren.
Mars Climate Orbiter
11 December 1998. Misslyckat uppdrag.
Mars Polar Lander
3 Januari 1999. Misslyckat uppdrag.
Deep Space 2 (DS2)
3 Januari 1999. Misslyckat uppdrag.
2001 Mars Odyssey
7 April 2001.Lyckat uppdrag.
Mars Odyssey anlände till Mars den 24 oktober 2001. Dess uppdrag var bland annat att göra den första globala kartan över kemiska element och mineraler som Mars yta utgörs av. Fungerar också som en länk mellan fordonen som finns på Mars och jorden.
Spirit (Mars Exploration Rover – A)
10 Juni 2003. Lyckat uppdrag.
Spirit landade på Mars yta, den 3 januari 2004. Uppdragets längd var planerat till 90 dagar, men med hjälp av stormarna på Mars blåste sanden bort från Spirits solceller, vilket gjorde att Spiri kunde fungera mer än tjugo gånger längre än vad NASA förväntade sig. Spirit loggade också 7,73 km körning i stället för de planerade 600 m
Opportunity (Mars Exploration Rover – B)
8 Juli 2003. Lyckat uppdrag.
Opportunity landade vid Meridiani Planum på Mars den 25 januari 2004, tre veckor efter Spirits landning på andra sidan av planeten. Uppdragets längd var planerat till 90 dagar, men genom kontinuerlig laddning av sina batterier med solenergi och genom att gå in i viloläge under sandstormar för att spara ström kunde den hålla sig i drift i 14 år och 46 dagar (i jordtid), 55 gånger dess planerade livslängd.
Opportunitys provtagning gjorde det möjligt att konstatera förekomsten av hematit vilket vanligtvis bildas med hjälp av vatten.
Mars Reconnaisance Orbiter
12 Augusti 2005. Lyckat uppdrag.
Huvudsakliga uppdraget var att rekognoscera och utforska Mars för att förbereda inför kommande expeditioner. Fortfarande aktiv.
Phoenix
04 Augusti 2007. Lyckat uppdrag.
Phoenix hade med sig instrument för att kunna leta efter mikrobiologiskt liv och vatten på Mars.
Den 31 juli 2008 meddelade Nasa att Phoenix bekräftat att det finns vatten på Mars.
Mars Science Laboratory
26 November 2011. Lyckat uppdrag.
Rovern Curiosity labdade i Gale Crater på Mars den 6 augusti 2012.
De övergripande målen inkluderar att undersöka Mars klimat, geologi och samla in data för ett mänskligt uppdrag till Mars . Roveren är utrustad med en mängd olika vetenskapliga instrument.
Curiosity är fortfarandei drift.
Se min film om Curiosity.
MAVEN
18 November 2013. Lyckat uppdrag.
Sondens uppdrag är att studera Mars atmosfär.
InSight
5 May 2018. Lyckat uppdrag.
Landarens uppdrag är att studera planetens tidiga geologiska utveckling
Mars 2020
Planerad uppskjutning i Juli 2020
Roverns uppdrag är att undersöka Mars geologiska processer och historia, och bedömning av möjligheten till tidigare liv på Mars.
Övriga länders uppdrag:
Sovjetuninen
Mellan 1960 till 1969 försökte Sovjetuninen skicka 9 rymdfarkoster till Mars.
Marsnik 1. 1960A, 10 Oktober 1960 (planerad förbiflygning)
Marsnik 2. 1960B,14 Oktober 1960(planerad förbiflygning)
Sputnik 22, 24 Oktober 1962 (planerad förbiflygning)
Mars 1, 1 November 1962 (planerad förbiflygning)
Sputnik 22, 4 November 1962 (med landare)
Zond 2 - 30 November 1964
Mars 1969A - 27 Mars 1969
Mars 1969B - 2 April 1969
Alla uppdrag misslyckades.
1971
Mars 2
(kretsare + landare)
19 Maj 1971 (kretsare lyckat uppdrag, landare misslyckat)
Mars 3
(kretsare + landare)
28 Maj 1971 (kretsare lyckat uppdrag, landare misslyckat)
Mars 2 och 3 Skickade 60 närbilder av Mars till Jorden
Mars 4
21 Juli 1973. Misslyckat uppdrag.
Mars 5
25 Juli 1973. Lyckat uppdrag. skickade 180 närbilder av Mars till Jorden.
Mars 6
5 Augusti 1973. Misslyckat uppdrag.
Mars 7
9 Augusti 1973. Misslyckat uppdrag.
Phobos 1
7 Juli 1988 . Misslyckat uppdrag.
Phobos 2
12 Juli 1988 . Lyckat uppdrag.
Phobos 2 skickade 37 närbilder av Mars måne Phobos till Jorden.
Ryssland
Mars 96
16 November 1996. Misslyckat uppdrag.
Japan
Nozomi (Planet-B)
3 Juli 1998. Misslyckat uppdrag.
ESA (Europeiska rymdorganisationen)
Mars Express
Uppskjutning 2 juni 2003. Lyckat uppdrag
Mars Express är den första europeiska rymdsonden som sänts till planeten Mars.
Mars Express har skapat en karta med mineralsammansättning avMars yta,undersökt växelverkan mellan atmosfär och solvindarna, fotograferat Mars yta med högupplösta bilder, undersökt atmosfärens effekt på marsytan.
Mars Express är fortfarande i drift.
ExoMars 2016.
14 Mars 2016. Misslyckat uppdrag.
Kraschade vid landningen.
ExoMars 2020
Planerat till Juli 2020
Målet med ExoMars är att söka efter tecken på tidigare liv på Mars.
Kina
Yinghuo-1
08 November 2011. Misslyckat uppdrag.
Indien
Mangalyaan
05 November 2013. Lyckat uppdrag.
Sondens uppdrag är att utveckla teknologier för utformning, planering, hantering och drift av ett interplanetärt uppdrag
Förenade Arabemiraten
Hope
Planerat till Juli 2020.
Hope är ett planerat rymdutforskningssuppdrag till Mars som finansieras av Förenade Arabemiraten och byggs av Mohammed bin Rashid Space Center , University of Colorado och Arizona State University och kommer att lanseras 2020. Sonden kommer att studera klimatet dagligen och genom säsongscykler, väderhändelserna i den lägre atmosfären som dammstormar, samt vädret på Mars olika geografiska områden.